Dag 7
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Jag har en bästa vän och det är Tommy... han kommer alltid vara min bästa vän, precis så som en bästa vän ska vara...
Sen har jag mina vänner i Norge som finns där dirket jag kommer dit. Anita hon kommer till Eid varenda gång jag kommer trots att hon bor 50mil bort, men hon kommer alltid och det älskar jag henne för, sen har jag Mona där som också alltid finns när jag kommer och alla andra ni vet vilka ni är ♥
I sverige, helt ärligt så jag har nog inte några jätte nära vänner alls längre... När jag separerade från min föredetta hade han som nöje att åka runt och prata illa om mig och säga att jag var psykiskt sjuk och att jag förstört hans relation med hans barn sen tidigare mm så alla tog avstånd eftersom dom tyckte jag var elak, (fast saningen var ju inte så) det var i samma veva som jag träffade Tommy och året innan. Han gick till och med på samma sätt till min mamma och mina syskon, han tog till och med kontakt med min styvsyster han träffat 1-2gr som bor i Norge... jag orkade inte strida emot och sket i allt... vi flyttade hit till ön och jag vart riktigt sjuk och har ingen stor möjlighet att lära känna folk... sen är jag rätt blyg så jag har lite problem med just tjejer, eller rättare sagt stora problem första gångerna, klarar inte av att slappna av, jag vet att jag så fort blir utdömd...
Jag har några vänner som jag träffar ibland och det är jag så glad över, dom betyder väldigt mycket för mig ♥ dessvärre blir det för sällan, alla orkar inte resa hit och jag är så trött hela tiden och måste planera allt så grundigt när jag ska nått. Ofta hinner månadera gå förbi utan att man ses... Ja nå nån gång tar vi oss från ön så vi kan börja leva igen, jag försökte få vänner här men jag passar kanske inte in.
Men jag har MIN BÄSTA VÄN IALLAFALL!!!! Och han älskar jag högt... han vet precis hur han ska göra för att höra på mitt gnäggande skratt som han kallar det ;) Jag är svår för att skratta men när jag väl skrattar brukar alla börja skratta =)
Dag 02 – Något ni inte vet om mig
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Det här upprör mig
Dag 22 – Det här får mig att må bättre
Dag 23 – Det här får mig att gråta
Dag 24 – En första
Dag 25 – Mina rädslor
Dag 26 – Min favoritplats
Dag 27 – Det här saknar jag
Dag 28 – Mina ambitioner
5 kommentarer:
De verkar faktiskt ganska svårt att komma in i "gäng" som inflyttad. Har själv bott här i flera år men inte har jag heller några nyfunna vänner här. Har själv oxå undrat om de är mig de kanske är fel på??? Eller att jag inte, som du skriver, passar in. Tyvärr...
Hej du :)
Jo det verkar vara svårt, jag försökte fråga Tommy hur länge du/ni bott här men fick som inga svar. Men du har vänner från stan?
Tyvärr så blir det ju så att man börjar undra om det är fel på en när man inte hittar riktiga vänner... det kommer ju upp så massa olika tankar i huvudet, känns som att man inte duger. Men samtidigt är ju alla människor olika men ändå är det som att man hittar ingen, här på ön verkar det vara svårt att komma in, sen måste man ju ha samma intressen för att ha nått att göra... Tommy tycker också det är svårt och ändå är han från ön...
Jag tycker att det är fint att din sambo är din bästa vän, jag tror att det är en förutsättning för att det ska fungera :)
Vad det gäller att få vänner på Seskarö, så håller jag inte med er. Jag har aldrig kännt mig så välkommen som jag gjort på ön. Även om vi flyttat där ifrån nu, så har jag verkligen fått vänner för livet. Min uppfattning är den att man måste engagera sig en hel del själv och visa att man är intresserad. Jag anmälde mig t.ex. till Hembygsföreningen och försökte vara aktiv i föreningslivet på ön för att lära känna nytt folk. Det är väldigt duktiga, kompetenta och roliga kvinnor som är med där.
Ja Nadja det har du helt rätt i, jag kunde ha ansträngt mig mer. Absolut =) Det bor många fina personligheter här på ön och guldkorn ;)
Jag är bara så blyg så det blir att jag vågar inte åka iväg på allt och speciellt inte när Tommy inte vill... Sen är det ju det där med orken, hade h
jag varit frisk hade jag säkert hjälpt till med byaföreningen, jag gjorde ju ett försök att träna barnen i basket, tyvärr hittade jag ingen avlastning... Jag älskar ju att hålla igång.
Vi skulle behöva komma oss ut när det är nån pubkväll och man vet att andra i ens ålder ska dit =)
Nej, jag förstår att du har svårt att orka med, kämpa på!
Förstår också att det är svårare om man är blyg, kanske inte direkt något jag har problem med. Men jag tror nog att det uppskattas om man försöker öppna sig lite, även om det känns jobbigt så får man så mkt tillbaks. Pubkvällarna är roliga, kan rekommenderas. Övertala Tommy nästa gång :)
Skicka en kommentar